NÖHRA
En arbetsmodell för processarbete

NÖHRA är ett effektivt verktyg för förändrings- och utvecklingsarbete. Modellen hjälper individer och sammanhang att förstå sin nuvarande situation, identifiera och skapa en riktning mot ett önskvärt läge samt en tar fram en plan för att nå dit.
NÖHRA står för nuläge, önskat läge, hinder, resurser och agera. Den används i många sammanhang och har visat sig fungera för individer och organisationer runt om i världen, oavsett storlek eller kultur.
Här är en kort introduktion.
Nuläge – hur är det nu?
Här handlar det om att skapa en så tydlig bild som möjligt av hur situationen ser ut i dag gällande det spår ni valt. Att känna till nuläget är väsentligt för att förstå vilka resurser och aktiviteter som behövs för att ta sig till det önskade läget.
Det handlar om att sätta ord på det som finns och som fungerar samt det som saknas och kanske inte fungerar så bra. I framtagandet av nuläget är det klokt att inte värdera så mycket utan i stället ha ett beskrivande perspektiv.
Till hjälp att ringa in nuläget kan ni använda följande frågor eller de frågor som finns i materialet till det valda spåret:
Hur ser er nuvarande situation ut utifrån det spår ni valt?
Vad gör ni? (Verksamheter)
Vad fungerar bra i den nuvarande situationen?
Vad kan bli bättre?
Hur påverkas ni av er nuvarande situation?
Finns det något som bekymrar er?
Vad har ni provat hittills för att förändra er situation?
Önskat läge – hur vill ni att det ska vara?
Att definiera ett önskat läge handlar om att ta ut riktningen gällande det spår ni valt och på så sätt ge mening åt de aktiviteter som ska ta församlingen dit. Det gör det också möjligt att både prioritera och snabbt utvärdera vilka aktiviteter ni väljer att göra.
Börja i drömmen och sikta högt, gärna mot stjärnorna! Tänk gärna helt utanför ramarna och låt inte brist på resurser eller andra hinder som kan finnas i nuläget begränsa er i det här skedet. Utifrån vad ni drömmer om formuleras sedan ett önskat läge med en tidshorisont på förslagsvis tre till fem år framåt.
Formulera det önskade läget i presens, som att det redan är. Det skapar en stark motivation och en inre drivkraft att vilja nå dit.
För att få rejäl skjuts i arbetet mot önskade läget är det viktigt att så många som möjligt i församlingen känner sig delaktiga i framtagandet och bär på en gemensam förståelse kring av vad det innebär. Det är därför klokt att låta så många som möjligt vara med i processen att ta fram önskade läget.
Metoder och frågor till hjälp att ta fram ett önskat läge finns i materialen kring respektive spår.
Hinder – vad hindrar er att nå det önskade läget?
Att blunda för hindren tar inte bort dem, men de ska heller inte göras större än de är. När hindren är identifierade blir det möjligt att definiera vilka resurser som krävs för att ta sig förbi eller genom dem och vilka aktiviteter som passar bäst. Ju mer specifik definition, desto bättre förutsättningar att hitta rätt aktiviteter.
Det finns inte bara yttre hinder utan även hinder inom oss själva – inre hinder. De hindren kan vara svårast att identifiera och acceptera, men samtidigt är det de svåra hindren som är viktigast att bryta igenom.
Hinder kan finnas i både mjuka och hårda värden. Mjuka värden när det gäller ideellt medarbetarskap i kyrkan kan handla om immateriella aspekter som gemenskap, empati, relationer, mötesplatser, andlig utveckling, engagemang och god kommunikation. Hårda värden är mer konkreta och mätbara som till exempel resurshantering, organisatorisk struktur, tillgänglighet och lokaler, utbildning och säkerhet.
Båda typerna av värden är viktiga för att skapa en balanserad och framgångsrik verksamhet i kyrkan. Det är därför viktigt att identifiera vilka hinder som finns inom respektive typ av värden.
Metoder och frågor till hjälp att ta fram hinder finns i materialen kring respektive spår.
Resurser – vad behöver du för att nå det önskade läget?
Både organisationer och individer har gott om interna resurser för att klara av en uppgift. Att utforska vilka resurser som krävs för att nå det önskade läget innefattar att titta på de egna nuvarande resurserna, men också att undersöka vilket yttre stöd som behövs och vilka resurser som behöver införskaffas eller tillföras utifrån. Det är dock viktigt att börja med att inventera de redan existerande resurserna hos församlingen eller dess medlemmar för att utvärdera om dessa kan användas ännu bättre.
Metoder och frågor till hjälp att ta fram resurser finns i materialen kring respektive spår.
Agera – vad behöver du göra?
Även den längsta resan börjar med ett första steg. Det är således aktiviteterna som i slutändan skapar den förflyttning ni vill åstadkomma.
När det gäller att ta fram vilka aktiviteter som församlingen väljer att göra är det viktigt att utgångspunkten är det önskade läget. Alltså mera blicken framåt och längtan efter det som ska komma än att starta i de problem som finns idag. I materialen för respektive spår finns olika metoder för att ta fram och välja bland aktiviteter som för församlingen närmare de önskade läget. I den här delen av processen är viktigt att vara både kreativ och konkret. Oftast kommer det fram en mängd olika förslag och möjligheter till aktiviteter.
Följande frågor kan vara till hjälp för att prioritera vilka aktiviteter församlingen vill göra och i vilken ordning.
Vad är effektivt?
Vad är gratis/billigt?
Vad finns redan?
Vad är enkelt?
Vad är roligt och lustfyllt?
Vad är vi bra på?
Vad kan vi göra imorgon, om ett halvår …
Vad ger mig lust och kraft i detta?
Vad har jag för ”hemliga” gåvor att ta med in i det fortsatta arbetet framåt?
Ett tips kan vara att avsluta varje kommande planeringsmöte med frågan ”Vad ska du göra till nästa gång?” så att det hela tiden sker små aktiviteter som skapar positiva känslor och resultat längs vägen mot det önskade läget.
Följ upp nu – har det blivit gjort?
När ni har gått igenom alla delar i NÖHRA så finns en lista med aktiviteter med vad som ska göras, av vem och när ska genomföras.
För att det ska bli en hållbar och effektiv process är det nödvändigt att följa upp att de aktiviteter som planerats har blivit utförda. Ofta är det så att det som följs upp är det som blir gjort. Därför är det värt att lägga tid på att följa upp på rätt sätt. Uppföljningen har två huvudsyften: styrande och lärande. Ibland är den styrande uppföljningen nödvändig för att säkerställa att uppgifterna har blivit utförda, men bäst effekt ger den lärande uppföljningen. Om någon frågar ”Vad lärde du dig?” i stället för ”Hur gick det?” ökar chansen att få ett reflekterande svar. Då får uppföljningen även en lärande dimension. Det är också viktigt att tidsbestämma när uppföljningen ska ske.
Om det är en längre förändringsprocess kan det var klokt att ha en längre avstämning följande termin och efter ett år. Utifrån de förändringar som skett kring det spår ni jobbar med samt det som hänt för övrigt finns det nu ett nytt Nuläge. Med det nya Nuläget som utgångspunkt kanske ni vill justera i både Önskat läge och (kanske troligare) i era Aktiviteter.
En sådan avstämning kan utgå från tre frågeställningar.
Hur ser Nuläget ut idag?
Vill vi ändra något i det Önskade läget?
Är de Aktiviter vi planerat fortfarande relevanta och de bästa möjliga?
Beroende på vad ni kommer fram till kring dessa frågeställningar gör ni justeringar i de aktiviter ni fortsätter med framöver.
Att använda NÖHRA-modellen i praktiken
Ofta hinner en erfaren processledare identifiera både N, Ö, H, R och A i ett första samtal, men i större organisationer kan det ta längre tid att enas om både N och Ö. Generellt sett tar det längre tid för stora organisationer att prata ihop sig och enas om gemensamma bilder. Önskat läge är oftast det tillstånd som är svårast att peka ut, både för individer och organisationer.
Det är inte på något sätt nödvändigt att gå igenom de fem punkterna i just den ordningen, men oftast är det enklast att börja med att definiera de två tillstånden nuläge och önskat läge, eftersom det är de som stakar ut riktningen mot målet. Därefter identifierar man hinder och resurser innan man upprättar en lista med aktiviteter.